Svensk ordbok 2009, webbversion

berguv [ber`j-] substantiv ~en ~ar berg|­uv·en●en mycket stor uggla med örontofsar och dovt läte zool.SYN.synonymuv vid kråkjakt an­vändes berguv som bulvanberguven är Dalarnas landskaps­djursedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. biärghuver