Svensk ordbok 2009, webbversion
best man
[
bes
´
t män
´
]
substantiv
,
ingen
böjning
,
n-genus
●
brudgummens marskalk
vid (finare) bröllop
släkt.
yrk.
sedan 1929
av eng.
best
man
med samma betydelse; jfr
bäst
,
1
man
[bes´t män´]
substantiv,
ingen böjning, n-genus
●brudgummens marskalk
vid (finare) bröllop
släkt.yrk.sedan 1929av eng. best man med samma betydelse; jfr bäst, 1man