adjektiv besviket besvikna
be·svik·en●som upplever känslor vållade av svikna förhoppningar
admin.psykol.JFRcohyponymdesillusionerad
han var djupt besviken över hennes ljumma intresse○äv. om handling o.d.en besviken suckbesviken (på ngn/ngt/SATS), besviken (över ngt/att+V/SATS)sedan 1528Du sökte en kvinna och fann en själ – du är besviken.Edith Södergran, Dagen svalnar (i Dikter, 1916)