Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
bil·ism·en●ofta best. f.
transportverksamhet som bedrivs med (person)bilar
om både nytto- och nöjestrafik, särsk. som samhällsföreteelse el. livsstil
trafik.nyttobilismprivatbilismstadsplaneringen anpassades efter bilismens kravfrågan om bilismen bär sina egna kostnadersedan 1902