Svensk ordbok 2009, webbversion

bin`demedel substantiv bindemedlet, plur. ~, best. plur. bindemedlen binde|­medl·et●ämne som håller samman bestånds­delarna i ngt material, t.ex. färger, laminat, betongblandningar etc. tekn.ämne.traditionella färger har lin­olja som bindemedel○ibl. äv.lim, klister sedan 1874