Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n bjässar
bjäss·en●mycket stor varelse
om människor el. djur
utstr.yrk.zool.den nye tungviktsmästaren var en bjässe på över 100 kilo○ofta bildligten intellektuell bjässesmåbutikerna slås ut av bjässarnasedan ca 1680jfr no. besse ’stor, grov karl’; trol. samma ord som sv. dial. bjässe ’björn’; jfr basse