Svensk ordbok 2009, webbversion

bjäss`e substantiv ~n bjässar bjäss·en●mycket stor varelse om människor el. djur utstr.yrk.zool.den nye tungvikts­mästaren var en bjässe på över 100 kilo○ofta bildligten intellektuell bjässesmå­butikerna slås ut av bjässarnasedan ca 1680jfr no. besse ’stor, grov karl’; trol. samma ord som sv. dial. bjässe ’björn’; jfr basse