Svensk ordbok 2009, webbversion

blå`trä substantiv ~et äv. ~t blå|­trä·et●blåaktig miss­färgning på trä­virke orsakad av svamp­angrepp; särsk. på sågade etc. varor skogsbr.SYN.synonymblåvedsynonymblånad 2 av någon an­ledning blev rustika furu­möbler med blåträ moderna○äv. konkretsvartviolett kärn­ved från det syd­amerikanska kampeschträdet anv. till möbler, parkett och färgning sedan 1766