Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
brok·ad·en●tjockt, mönstrat sidentyg
ofta med inslag el. botten av guld- el. silvertråd
kläd.brokadbandbrokadklänningguldbrokadsilverbrokaden klänning i ljusblå brokadsedan 1522Peder Månssons Skrifter på svenskaav ita. broccato med samma betydelse, till broccare ’smycka’, till brocco ’spets; pinne’; jfr broccoli, brosch