Svensk ordbok 2009, webbversion

brunst substantiv ~en brunst·en●periodiskt åter­kommande till­stånd av stark parnings­drift hos dägg­djur tid.zool.JFRcohyponymbrånadcohyponym2åtrå brunstperiodbrunstvrålen älg i brunst kan vara farligsedan 1662av lågty. brunst med samma betydelse, eg. ’brand’; till brinna