Svensk ordbok 2009, webbversion
brunst
substantiv ~en
brunst·en●periodiskt återkommande tillstånd av stark parningsdrift
hos däggdjur
tid.zool.JFRcohyponymbrånadcohyponym2åtrå
brunstperiodbrunstvrålen älg i brunst kan vara farligsedan 1662av lågty. brunst med samma betydelse, eg. ’brand’; till brinna