[bråt´åmel.bråt`åm]
adverb
brått·om●knappt med tid
före viss tidpunkt e.d.
tid.JFRcohyponymbråd 1
det var bråttom med ansökanhon fick bråttom att komma ivägde hade bråttom till tågetsedan 1639till neutr. av bråd och 1om
Svensk ordbok 2009, webbversion