substantiv ~n äv. vard. buktalarn, plur. ~, best. plur. buktalarna
buk|tal·ar·en●person som kan buktala
scen.yrk.buktalardockahan uppträdde som buktalare på marknader runt om i landetsedan 1682Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. buktalarn, plur. ~, best. plur. buktalarna
buk|tal·ar·en●person som kan buktala
scen.yrk.buktalardockahan uppträdde som buktalare på marknader runt om i landetsedan 1682