[çaŋ`sa, çan`saäv.∫aŋ`sa, ∫an`sa]
verb ~de ~t
chans·ar●välja att handla (på visst sätt) i medvetande om att möjligheten till framgång är begränsad och beroende på slumpen
spel.sport.JFRcohyponymsatsa 1
han chansade på att bjuda slamNN chansade med ett långskottde tävlande hade ingen aning om vem kompositören var men de chansade på Mozartchansa på ngn/ngt/att+V/SATS, chansa (med ngt/att+V)sedan 1948Subst.:vbid1-130395chansande,
chansning