Svensk ordbok 2009, webbversion

dekor [-å´r] substantiv ~en ~er dek·or·en●konstnärlig ut­smyckning särsk. av rum el. prydnads­föremål konstvet.rum.scen.väggdekorytdekorvasen hade en geometrisk dekor○spec. om bildmässig in­ramning av teater­uppsättningoperadekorför pjäsens dekor svarade NNsedan 1888till dekorera