verb ~de ~t
de·nat·ur·er·ar●ofta perf. part.
förändra (ett ämnes) naturliga egenskaper
särsk. genom ngn tillsats; spec. om att göra sprit odrickbar genom motbjudande tillsatser
kokk.denaturerad spritdenaturera ngtsedan 1880av fra. dénaturer ’beröva ngt dess natur; denaturera’
Subst.:vbid1-133881denaturerande,
vbid2-133881denaturering