Svensk ordbok 2009, webbversion

dirigera [-ge´-el.-∫e´-] verb ~de ~t di·rig·er·ar1leda fram­förande av (musik­verk) med hjälp av speciella arm­rörelser musikhan dirigerade Mahlers tredje symfoni○äv. med avs. på orkester el. körhan har dirigerat Wienfilharmonikerna i många årdirigera ngt/ngrasedan 1646av lat. dirig´ere ’styra; rikta; rätta’ 2ibl. med partikel, t.ex.om styra i viss riktning rumsligt el. abstrakt rum.flott­styrkan dirigerades till Sydatlantenhan dirigerade bollen över mål­linjendirigera pengarna till stöd­områdenaplanet dirigerades om till Malmödirigera (om) ngn/ngt (ngnstans)sedan 1636Subst.:vbid1-135520dirigerande, vbid2-135520dirigering