[-ke´-]
verb ~de ~t
dis·sek·er·ar●skära upp och sönderdela (kropp) för anatomiskt studium
med.dissekera liket○äv. bildligtnoggrant analysera
hennes själsliv dissekerades av flera psykologerdissekera ngtsedan 1736av lat. disseca´re ’sönderskära’; jfr sekatör, sektion
Subst.:vbid1-135899dissekerande,
vbid2-135899dissekering;
dissektion