Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n domherrar
dom|herr·en●en rödbröstad fink med svart hätta och grå rygg
zool.domherren, julkortens vinterfågeldomherrarnas mjuka locktoner om höstensedan 1639jfr fornsv. domhärra ’kanik; ledamot av domkapitel’ (fågelns röda fjäderskrud och svarta huva påminner om en katolsk kaniks dräkt)