Svensk ordbok 2009, webbversion

donna [dån`a] substantiv ~n donnor donn·an●(yngre) kvinna vard.; ofta ngt ned­sätt.psykol.yrk.en snygg donna○äv. neutralt som (italiensk) titel för kvinnafru eller fröken donna Annadonna (NAMN)sedan 1841av ita. donna ’högreståndskvinna’, oftast titel; jfr dam, madonna, primadonna Så jag målar, donna Bianca, ty så roar mig att måla.Carl Jonas Love Almqvist, ur Ramido Marinesco (1834)