substantiv ~en ~ar
dop|funt·en●större behållare för vatten som används vid dop
vanligen på fot och i bordshöjd samt utsmyckad
arkit.relig.rum.kyrkan har en dopfunt från medeltidensedan 1804till dop och funt, fornsv. funter, fonter ’dopfunt’; ur lat. fo´ns ’källa; dopkar’; jfr fontän