Svensk ordbok 2009, webbversion

epify´t substantiv ~en ~er epi·fyt·en●växt som lever på en annan växt utan att ta näring från den bot.JFRcohyponymsaprofytcohyponymparasit orkidéer är ofta epifytersedan 1881till grek. epi´ ’på’ och phyton´ ’växt’