Svensk ordbok 2009, webbversion

1ex substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ex·et●exemplar av bok, tidning o.d. vard.Nollett signerat ex av NN:s nya albumsedan 1907kortord för exemplar
2ex substantiv ~et äv. ~en, plur. ~, best. plur. ~en ex·et●före detta make/maka eller sam­bo el. ev. pojk­vän el. flick­vän släkt.yrk.exfruexmanhon har ingen kontakt med sitt exsedan 1990-taletkortord för ex­make etc. Ex i betydelsen ’expartner’ borde normalt vara ett n-ord (min ex), eftersom inte särskilt många substantiv som syftar på personer är t-ord. I själva verket ser man mitt ex minst lika ofta som min ex. Men vid de personbetecknande substantiv som är t-ord uppstår ibland problem. Ska det heta hennes ex är trevlig eller hennes ex är trevligt? I det aktuella fallet är detta ett helt onödigt problem som skulle försvinna om det alltid hette en ex och min ex.  Samma sak kan sägas om fan (i betydelsen ’supporter’), som också är både t-ord och n-ord.