Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
fält|mar·skalk·en●(titel för) arméofficer med den högsta graden
i vissa länder, men numera inte i Sverige
mil.yrk.JFRcohyponymgeneralöverste
fältmarskalk Mannerheimsedan 1621jfr ty. Feldmarschall; efter fra maréchal de camp med samma betydelse