Svensk ordbok 2009, webbversion
[fär`j-]
substantiv ~en ~er
färg|ton·en●grundläggande egenskap hos (de kulörta) färgerna, som kan anges med begreppen gul, röd, blå eller grön
äv. om blandningar av angränsande sådana grundfärger
färg.JFRcohyponym1ton 3
färgton, valör och mättnad karaktäriserar en färgfärgtonen anger läge i spektrumsedan 1782