Svensk ordbok 2009, webbversion

föl substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en föl·et●unge av häst under första levnads­året zool.fölungeett skrangligt föl på långa ben○äv. om unge av annat liknande djurkamelfölåsnefölsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. fyl, föl, diminutivbildn. till fåle