verb ~de ~t
för|öd·mjuk·ar●få (ngn) att känna sig värdelös eller helt underlägsen
genom kränkande behandling
komm.JFRcohyponymförnedracohyponymkränka 1
man bör inte förödmjuka en redan slagen fiende ytterligareen förödmjukande bekännelseett förödmjukande arbeteförödmjuka ngnsedan 1765; 1528 refl.se ödmjuk
Subst.:vbid1-166399förödmjukande,
vbid2-166399förödmjukning;
förödmjukelse