Svensk ordbok 2009, webbversion

förbann´else substantiv ~n ~r för·bann·els·en1(an­tagen) ond kraft som förut­bestämmer o­lycklig ut­veckling för ngn el. ngt relig.det verkade vila en förbannelse över släktenhan önskade sina fiender död och förbannelse○äv. försvagatnegativ sida det är vetenskapens förbannelse att man aldrig blir färdigförbannelse (över ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. forbannilse 2kraft­uttryck som inne­bär önskan om o­lycka för ngn el. ngt komm.tid.en skur av förbannelser över chefenmånga förbannelser har ut­talats över groparna i vägen○äv. rent förstärkandei vissa ut­tryck vard.söndags­middagarna var tråkiga till förbannelseförbannelser (över ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser