Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`respråka verb ~de ~t före|­språk·ar●an­ge (viss handlingsmöjlighet) som önsk­värd som lösning på ett problem komm.JFRcohyponymförordacohyponymrekommendera han förespråkade en mer human syn på kriminalitet○äv. med avs. på person el. sakhan förespråkade NN som sin efter­trädareförespråka ngn/ngt/SATS, förespråka ngn (som ngn)sedan ca 1750Subst.:vbid1-161490förespråkande