substantiv ~n ~r
för·kunn·els·en●förkunnad lära
el. förkunnat budskap; särsk. av religiöst slag
komm.relig.tid.○äv.det att förkunna
det är mycket slagord i hans politiska förkunnelseförkunnelse (av ngt/SATS)sedan 1526Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
för·kunn·els·en●förkunnad lära
el. förkunnat budskap; särsk. av religiöst slag
komm.relig.tid.○äv.det att förkunna
det är mycket slagord i hans politiska förkunnelseförkunnelse (av ngt/SATS)sedan 1526