Svensk ordbok 2009, webbversion

förplik´ta verb ~de ~t för·plikt·ar●å­lägga som skyldighet samh.kommunerna förpliktas att sörja för åldrings­vården○ofta refl.före­tagen har förpliktat sig att investera 400 miljoner i broprojektet○äv. i konstruktioner utan objektmana till hedrande handlande ”Rikedom förpliktar”, sade den kände mecenatenförplikta (ngn att+V), förplikta (ngn till ngt/att+V)sedan 1438Bihang till Rimkrönikornafornsv. forplikta; av lågty. vorplichten, ty. verpflichten med samma betydelse; jfr plikt Subst.:förpliktande; förpliktelse