Svensk ordbok 2009, webbversion

1försla´g substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en för·slag·et●an­givande av lämpligt handlings­sätt eller tänkbar möjlighet ofta i praktiken lik­tydigt med rekommendation komm.samh.tid.förslagsställareta fram ett förslaglägga fram ett förslagstödja ett förslagav­visa ett förslagett förslag till ny stads­plande vill ha förslag på namn på babynhon är på förslag till tjänstende väckte förslag om att hyra in en gäst­föreläsare○spec.an­givande av lämpligt beslut lagförslagmedlingsförslag○spec. äv. i vissa ut­tryck i sammanträdesspråkfler förslag?nog med förslagett förslag (om/på/till ngt/att+V/SATS), ett förslag (att+V/SATS)sedan 1542av ty. Vorschlag med samma betydelse, till vorschlagen ’före­slå’
2fö`rslag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en för|­slag·et●melodisk ut­smyckning som består av en kort ton som an­slås före huvud­tonen språkvet.tid.förslag an­ges vanligen med små noter○äv.vanligen i sammansättn. kort­varigt ljud som artikuleras före annat ljud t-förslagsedan 1807se slag 1-2