Svensk ordbok 2009, webbversion

förstän´diga verb ~de ~t för·ständ·ig·ar●befalla (ngn) att ut­föra viss upp­gift formelltsamh.JFRcohyponymålägga förständiga ngn att+V/SATSsedan 1793av ty. verständigen i bet. ’under­rätta’ Subst.:förständigande