substantiv ~n fjällor
fjäll·an●ung flicka eller kvinna
vard.; ngt åld.yrk.en snygg fjällasedan 1898variant av äldre fjäll ’flicka’, till fjäll i bet. ’hudfjäll, fnas’
2fjäll`a
verb ~de ~t
fjäll·ar1ibl. med partikelnav
delvis stötas av som fjäll
om hud
zool.sesefjäll 4
JFRcohyponymflagna
huden fjällar (av) efter allt solandet○äv. om personman fjällar lätt efter mässlingenfjälla (av)sedan 1648se fjäll 4
2avlägsna fjäll från
fisk
kokk.sesefjäll 2
rensa och fjälla fisken○äv. med konstruktionsväxlingfjälla skinnetfjälla ngtsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumse fjäll 4
Subst.:vbid1-150304fjällande,
vbid2-150304fjällning