Svensk ordbok 2009, webbversion

1fläng substantiv ~et fläng·et●i vissa ut­tryck nervös (men effektiv) brådska tid.JFRcohyponymjäktcohyponym1spring fart och flängi flygande flängmycket snabbt​ scen­bytet gick i flygande fläng sedan 1754till flänga Bevars vilket fläng både utan och innan! Hos prästens vad stoj och vad stök!Anna Maria Lenngren, Grevinnans besök (1803)
2fläng adjektiv, ingen böjning ●flängd vard.psykol.hon är helt fläng i huvudet!sedan åtm. början av 1980-talettill flänga