Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
flagg·en●vanligen i vissa uttryck
flagga
förd på fartyg; vanligen med betoning av symbolvärdet
samh.bekvämlighetsflaggsegla under svensk flaggstryka flaggge upp
det svenska fartyget fick sitt roder bortskjutet och tvingades att stryka flagg
under falsk flaggunder falsk beteckning
han uppträdde under falsk flagg som forskare men var i själva verket journalist
sedan 1752se 1flagga