substantiv ~en ~er
flykt·en●hastig avfärd från en plats på grund av fara
psykol.samh.tid.JFRcohyponymreträttcohyponymrymning
ta till flyktentorkan tvingade tusentals människor på flykt○äv. om rymning från fångenskapflyktförsökflykten från fängelset○äv. om tillståndet efter sådan avfärdbefinna sig på flyktden stora armén drevs på flyktenhon var på flykt undan rättvisantrupperna var på vild flykt○äv. ngt utvidgatflykten från landsbygdeninvesterarnas flykt från it-marknaden○äv. bildligt om att undandra sig problemalkoholen erbjöd en flykt undan en dyster verklighet○spec. i fråga om psykiska problemverklighetsflyktflykt in i sjukdom(på) flykt (från/undan ngn/ngt) (ngnstans)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. flukt, flykt; till 1fly
2flykt
substantiv ~en
flykt·en●rörelse genom luften
tid.trafik.zool.fälla en fågel i flykten○äv. bildligt, spec. i uttryck för snabbhethan slog ett inlägg i flyktentidens snabba flyktgripa tillfället i flykten○spec. äv. om elegans i utförandetdet var flykt över hemmalagets spelhans tal saknade flykt(i) flykten, flykt (över ngt)sedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. flukt, flykt; till flyga