Svensk ordbok 2009, webbversion

fly`ta verb flöt flutit fluten flutna, pres. flyter flyt·er1bäras av vätska (vanligen vatten) och transporteras av den; ibl. i mots. till att simma komm.flytvästligga och flyta på vattnetde skepps­brutna flöt i­land på en öde ö○äv.vara till­räckligt lätt för att bäras av (viss) vätska kork flyter på vatten○ibl. äv.med partikelnupp förflyttas upp­åt genom vätska och nå ytan en massa bråte flöt upp efter haveriet○äv. bildligt om rörelse i all­mänhetibl. ngt skämts.flyta om­kring i folk­havethan var försvunnen i flera månader men så flöt han upp i USA○särsk.fungera (väl) hålla före­taget flytandeflyta (upp) (ngnstans)en flytande likkistaselikkista flyta ovanpågöra sig gällande genom att spela över­lägsen​ hon har sällan några bra svar och försöker ofta flyta ovan­på sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. flyta; gemens. germ. ord, besl. med flod, flytta, flöte 2rinna (fram) särsk. om flod NollJFRcohyponymströmmacohyponymstrila 1cohyponymskvalacohyponymflöda 1 långt nere i dalen flöt floden fram○äv. med konstruktionsväxlingöver­flödas ett land som flyter av mjölk och honung○äv. bildligt, spec.komma (fram) politiska skrifter som flutit ur hans penna○spec. äv.fungera helt utan störningar trafiken flöt utan hinderföre­ställningen flyter fint○spec. äv. i ut­tryck för död el. skadamycket blod kom att flyta under inbördes­krigetflyta (av ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)3ibl. med partikel, särsk.ut ha vätske­form ekon.flytande väte○äv.bete sig som vätska tyll­kjolarna flöt ut över sätet○äv. bildligt, spec.ibl. med partikel, särsk.in ha suddiga konturer bilderna flöt in i var­andra○spec. äv.ha o­bestämt värde dollarn flötflyta (in/ut)sedan ca 1500Josua bok, Domare bokenSubst.:flytande Stilla flyter Don.Svensk titel på roman av Michail Sjolochov (1928–40)