Svensk ordbok 2009, webbversion

folkdans [fål`k-] substantiv ~en ~er folk|­dans·en●dans med rötter i folklig kultur upp­byggd som ring- el. lång­dans, par- el. gruppdans, karakteristisk för ett land el. en plats; nu­mera ofta bearbetad för upp­visning dans.tid.JFRcohyponymgammaldans folkdansgillefolkdanslagdansa folkdansupp­visning av folkdanser○äv. om mot­svarande musik­styckesedan 1818