Svensk ordbok 2009, webbversion
[fål`k-]
substantiv ~en ~ar
folk|vandr·ing·en●(spontan) förflyttning av större folkgrupp från ett område till ett annat
särsk. om de stora germanska rörelserna vid forntidens slut
historia.tid.○äv. om talrik människoström i allmänhetfattigdomen på landsbygden orsakar folkvandring in till städernafolkvandring (från ngt) (till ngt)sedan 1795