[få´rhänd]
substantiv ~en
fore|hand·en●slag med handens insida vänd i slagriktningen
i racketspel, t.ex. tennis och bordtennis; normalt det effektivaste slaget
sport.en dödande forehand○äv. om förmåga att slå detta slaghon har en bra forehandsedan åtm. 1920av eng. forehand med samma betydelse