Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
form·er·ing·en●(intagande av) bestämd uppställning
för strid; i fråga om personer el. om fartyg el. flygplan i förband
mil.tid.formering till stridhålla formeringen○ofta äv. i sportsammanhang, särsk. fotboll4-4-2-formeringmittfältets formeringformering (av ngt) (till ngt)sedan 1839