Svensk ordbok 2009, webbversion

fräl`sebonde substantiv ~n frälsebönder frälse|­bond·en●bonde som hade rätt att bruka frälse­jord i äldre tid; vanligen jord som till­hörde adeln histor.jordbr.samh.yrk.JFRcohyponymskattebonde sedan 1437Några Gambla Stadgarfornsv. frälsis bonde