Svensk ordbok 2009, webbversion

fyll`ning substantiv ~en ~ar fyll·ning·en●material som ngt fylls med matrl.○spec. för hål i tandrotfyllning○spec. äv. in­om mat­lagningmarsipanfyllningdet godaste på tårtan är fyllningenpaprikor med fyllning av kött­färs○spec. äv. om isolerande material i vägg, bjälk­lag o.d.fyllning (av ngt)sedan 1480Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. fylning