Svensk ordbok 2009, webbversion

fä`fot substantiv, ingen böjning fä|­fotjordbr.ligga för fäfotligga o­brukadom jord​ förr blomstrade traktens jord­bruk, men i­dag ligger marken för fä­fot ○ äv. bildligt​ planerna på om­organisation ligger nu för fä­fot sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagentill fornsv. fäfoter, liggia undir fä­fot, dvs. vara o­inhägnad och an­vändas till betes­mark