Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
för|låt·en●stort tygstycke som är avsett att dölja ngt
högt.; ofta i relig. sammanhangkomm.relig.JFRcohyponymtäckelsecohyponymförhänge
förlåten i templetlyfta/lätta på förlåtenavslöja ngt
företaget har lyft på förlåten och bekräftat ryktena om mutor
sedan 1527av lågty. vorlat med samma betydelse; jfr fornsv. lata for ’hänga för’