Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
för|rom·ant·ik·en●vanligen best. f. sing.
en konstnärlig (särskilt litterär) riktning som förebådade den egentliga romantiken
med stark betoning av känslan i mots. till förnuftet
konstvet.litt.vet.tid.företrädare för förromantiken som Rousseau och hos oss den sene Kellgrensedan 1903