Svensk ordbok 2009, webbversion

förskott [fö`r-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en för|­skott·et●belopp som betalas ut i för­hand dvs. innan den önskade varan erhålls el. tjänsten ut­förs ekon.tid.JFRcohyponymefterskott förskottsbetalningförskottslikvidhyran betalas i förskottfå förskott på lönen(i) förskottta ut ngt i förskott(för tidigt) räkna med ngt så­som redan upp­nått​ de tog ut segern i för­skott och det straffade sig sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. forskut; efter ty. Vorschuß med samma betydelse; jfr förskjuta 3