Svensk ordbok 2009, webbversion

försumm´else substantiv ~n ~r för·summ·els·en●under­låtenhet att full­göra förpliktelse komm.tid.JFRcohyponymförbiseende försummelse i tjänstenhans försummelse av barnenförsummelse (av ngn/ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. forsumilse