Svensk ordbok 2009, webbversion

förvan´dling substantiv ~en ~ar för·vandl·ing·en●(full­ständig) förändring av grund­läggande egenskaper som ut­seende och karaktär af.jur.sag.tid.ett barns förvandling till vuxenlandskapet under­gick en sällsam förvandling○spec. om ut­veckling av insekt e.d.kackerlackor under­går bara o­fullständig förvandling○spec. äv. jur.ut­byte av straff e.d. strafförvandlingförvandling (av ngn/ngt) (till ngn/ngt)sedan 1513öppet brev från riksföreståndaren Sten Sture till fogden på Borgholms slott (Styffe)fornsv. forvandling