Svensk ordbok 2009, webbversion

gardi´n substantiv ~en ~er gard·in·en●för­hänge för fönster anv. som skydd mot ljus el. in­syn el. som dekoration heminr.JFRcohyponympersienncohyponym1jalusicohyponymdraperi gardinlängdbomullsgardinkretonggardinlånggardinrullgardinspetsgardindra för gardinernakika ut bak­om gardinengardinerna fladdrade i sommar­vinden○äv. om för­hänge av annat material el. om tygförhänge som hänger på annan plats inom­husvanligen i sammansättn. spjälgardinsänggardinträgardin○äv. i liknelserkylargardindet ljusa håret hängde som en gardin för ögonen○äv. bildligt i ut­tryck för hopp­löst lägegenom sitt smarta mål drog NN definitivt ner gardinen för hemma­lagetsedan 1659via ty., fra. av medeltidslat. corti´na ’för­hänge’