Svensk ordbok 2009, webbversion
[ef`-el.ef´-]
verb gav, gett el. givit, pres. ger
giv·it1upphöra att (strängt) hävda
ngn ståndpunkt, ngt krav e.d.
komm.ge efter för påtryckningarhon gav efter på sina kravge efter (för/på ngt)sedan 16392släppa efter
Nollge efter på tyglarnage efter (på ngt)sedan 16973rubbas ur sitt läge
och hota att falla e.d.
Nolldörren gav efter för trycketge efter (för ngt)sedan 1700Subst.:eftergift (till 1 + 2)